CSRD-direktivet – del 2

Det är viktigt att alla jobbar tillsammans för att bidra till en bättre miljö för oss alla och aktivt jobba på att minska sin klimatpåverkan. Här finns konkreta förslag på vad företag kan göra i sitt miljöarbete för att bidra till miljömålet Begränsad klimatpåverkan.

Åtgärderna sammanställdes av den nationella miljömålssamordnaren för näringslivet som var utsedd av regeringen.

  1. Genomlys företagets grundläggande affärsidé utifrån ett klimatperspektiv som ett underlag för att identifiera åtgärder med störst inverkan.
  2. Öka effektiviteten i användning av energi och råvaror.
  3. Gå från fossila drivmedel till eldrift och de förnybara drivmedel som ger tydliga vinster även ur lokalt luftkvalitetsperspektiv.
  4. Minska körsträckan.
  5. Öka användningen av resfria möten.
  6. Underlätta för distansarbete.
  7. Öka användningen av cykel och kollektiva färdmedel.
  8. Utbilda i effektiv körteknik.
  9. Gå från fossil el och energi till förnybar.
  10. Om företaget har fjärrvärme ställ krav på leverantören att använda spillvärme eller förnybara bränslen.
  11. Gå från jungfruliga råvaror till återanvändning och återvunna råvaror.
  12. Gå från fossila råvaror till förnybara.
  13. Designa för reparation, återvinning och ökad livslängd.
  14. Minska mängden avfall och öka andelen av avfallet som går till återanvändning och materialåtervinning.
  15. Minska matsvinnet som genereras av företaget vid till exempel fika, luncher och middagar.
  16. Ställ krav på att den största delen av det matavfall som uppkommer behandlas biologiskt så att växtnäringen tas omhand.
  17. Minska mängden kött som företaget köper/bjuder på.

Förstå dina utsläpp

Företag av alla storlekar och i alla branscher blir alltmer medvetna om behovet av att minska koldioxidutsläppen och arbeta med hållbarhetsfrågor för att bli nettonollföretag. Klimatresan kräver emellertid både kort- och långsiktiga strategier och konkreta åtgärder. 

Grunden för en effektiv klimatstrategi är att noga spåra, allokera och mäta sina koldioxidutsläpp. Medvetenhet om företagets klimatavtryck och de olika typerna av utsläpp, som klassificeras som Scope 1, Scope 2 och Scope 3, är en krävande process men ett nödvändigt steg för dig som vill minska din organisations klimatpåverkan och nå klimatmålen. I den här guiden går vi igenom grunderna kring Scope 1, 2 och 3.  

Det internationella samfundet har sedan länge insett behovet av att minska växthusgasutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen. I och med Kyotoprotokollet 1997 enades man för första gången i historien om bindande mål och åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna. Detta avtal låg till grund för GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol).  

Vad är GHG-protokollet?

GHG-protokollet, som lanserades 1998, är det globala standardramverket för mätning och hantering av växthusgasutsläpp från verksamheter och värdekedjor i privat och offentlig sektor. 

GHG-protokollet, som utformades genom ett partnerskap mellan World Resources Institute och World Business Council for Sustainable Development, tog fram redovisningsstandarder, verktyg och utbildning för att hjälpa företag att mäta och hantera klimatuppvärmande utsläpp. Det anger dessutom riktlinjer och krav för företag, så att de kan göra en inventering av sina växthusgasutsläpp – vilket även omfattar beräkning av företagets klimatavtryck.

Växthusgasernas globala uppvärmningspotential

Den globala uppvärmningspotentialen (GWP, Global Warming Potential) är ett mått på den relativa strålningseffekten av en viss växthusgas jämfört med en annan över en vald tidshorisont från 20 till 500 år, med koldioxid (CO2) som referensgas. Koldioxid är enligt GHG-protokollet den huvudsakliga växthusgasen, som står för cirka 80 % av den totala uppvärmningseffekten av nuvarande utsläpp.

Huvudtanken bakom GWP är därför att jämföra olika gasers inverkan på den globala uppvärmningen över en viss tid, i förhållande till utsläpp av ett ton CO2.

Ett exempel är följande jämförelse mellan CO₂-utsläpp, metan och dikväveoxid, de växthusgaser som har störst inverkan på klimatförändringarna: Metan stannar kvar i atmosfären i cirka 12 år och dikväveoxid i cirka 109 år, medan koldioxid stannar kvar i atmosfären i flera tusen år.

Mätt över 100 år är metan, som ger det näst största bidraget till klimatförändringarna, 27,9 gånger mer potent än CO2 när det gäller att orsaka global uppvärmning, medan dikväveoxid är 273 gånger mer potent. Dessa värden avser den globala uppvärmningspotentialen (GWP) för de nämnda gaserna.

Baserat på de olika gasernas GWP-värden används den metriska måttenheten koldioxidekvivalenter (CO2e) för att beräkna ett företags klimatavtryck. Den redovisar, i ton CO2e, de koldioxidutsläpp och andra växthusgasutsläpp, såsom metan, dikväveoxid med flera, som är kopplade till ett företag, dess verksamhet och dess värdekedjor.

Hur skiljer man mellan utsläpp inom Scope 1, 2 och 3?

GHG Protocol Corporate Standard (GHG-protokollets företagsstandard) kategoriserar växthusgasutsläpp kopplade till ett företags klimatavtryck (CCF) som utsläpp i Scope 1, Scope 2 och Scope 3. Denna kategorisering gäller dock inte produkters klimatavtryck (PCF), som beskriver den totala mängden växthusgasutsläpp orsakad av en produkt eller tjänst under de olika stadierna av dess livscykel.

Själva begreppet Scope används i allmänhet inom projektledning och avser alla processer och resurser som behövs för att slutföra ett projekt. Enligt GHG-protokollet är grundtanken bakom denna kategorisering å ena sidan att ”hjälpa till att avgränsa direkta och indirekta utsläppskällor” och å andra sidan att ”säkerställa att två eller flera företag inte redovisar utsläpp i samma Scope”. Så hur skiljer man mellan utsläpp inom Scope 1, 2 och 3?

Scope 1 – direkta utsläpp

Utsläpp i Scope 1 omfattar direkta utsläpp från källor som ägs eller kontrolleras av företaget. Till denna kategori räknas energi på plats, såsom naturgas och bränsle, köldmedier och utsläpp från förbränning i ägda eller kontrollerade pannor samt ugnar och utsläpp från fordonsparker (till exempel bilar, skåpbilar, lastbilar, sjukhushelikoptrar). Utsläpp i Scope 1 omfattar processutsläpp som sker i samband med industriella processer och tillverkning på plats (till exempel fabriksrök, kemikalier).

Till skillnad från direkta utsläpp definieras indirekta utsläpp i GHG-protokollet som ”en konsekvens av det rapporterande företagets verksamhet, men som uppstår i källor som ägs eller kontrolleras av ett annat företag”. Dessa omfattar utsläpp inom Scope 2 och Scope 3. I GHG-protokollet görs dock en tydlig åtskillnad mellan de två kategorierna


Utsläpp inom Scope 2 – indirekta utsläpp

Enligt GHG-protokollet utgör utsläpp i Scope 2 en av de största källorna till globala växthusgasutsläpp, och står för minst en tredjedel av dem. Just därför kan avsevärda utsläppsminskningar uppnås genom bedömning och mätning av utsläpp i Scope 2. Men vad ingår i dessa utsläpp?

Utsläpp i Scope 2 omfattar indirekta växthusgasutsläpp från inköpt eller anskaffad energi, t.ex. el, ånga, värme eller kyla, som produceras utanför anläggningen och förbrukas av ditt företag. Ett exempel är el som köps in från elbolag. Eftersom elen produceras utanför anläggningen anses den ge upphov till indirekta utsläpp.

Men om ditt företag till exempel är en industrianläggning som producerar sin egen energi på plats, från källor som företaget äger eller kontrollerar, ska växthusgasutsläppen i samband med energiproduktionen klassificeras som direkta utsläpp inom Scope 1.

Detsamma gäller för företag, till exempel elbolag eller elleverantörer, som sköter sina egna energiproduktionsanläggningar och säljer all sin el till det lokala nätet. Växthusgasutsläppen från sådana produktionsanläggningar rapporteras som utsläpp inom Scope 1. Sammanfattningsvis omfattar Scope 2 indirekta utsläpp kopplade endast till produktionen av inköpt eller anskaffad energi. Andra uppströms utsläpp kopplade till produktion och bearbetning av uppströms bränslen, eller överföring eller distribution av energi inom ett nät, redovisas istället i Scope 3. 
 

Scope 3 – indirekta utsläpp från värdekedjan

Scope 3 omfattar alla indirekta utsläpp som uppstår i det rapporterande företagets värdekedja. För att göra en tydlig åtskillnad mellan Scope 2 och Scope 3 beskriver den amerikanska miljöskyddsmyndigheten (EPA) utsläppen i Scope 3 som ”resultatet av aktiviteter från tillgångar som inte ägs eller kontrolleras av den rapporterande organisationen, men som organisationen indirekt påverkar i sin värdekedja”. Även om dessa utsläpp ligger utanför det rapporterande företagets kontroll kan de utgöra huvuddelen i företagets inventering av växthusgasutsläpp.

Baserat på det rapporterande företagets finansiella transaktioner delar GHG-protokollet in Scope 3-utsläppen i uppströms och nedströms utsläpp och klassificerar dem i 15 olika kategorier.

Uppströms utsläpp:

Uppströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom företagets värdekedja som är kopplade till inköpta eller anskaffade varor (materiella produkter) och tjänster (immateriella produkter) och som genereras från vagga till grind. Dessa utsläpp klassificeras i åtta kategorier:

  • Inköpta varor och tjänster
  • Kapitalvaror
  • Bränsle- och energirelaterad verksamhet
  • Uppströms transport och distribution
  • Avfall som uppkommer i verksamheten
  • Tjänsteresor
  • Anställdas pendling
  • Uppströms hyrda tillgångar

Nedströms utsläpp: 

Nedströms utsläpp omfattar de indirekta växthusgasutsläpp inom företagets värdekedja som är kopplade till sålda varor och tjänster och sker efter att produkterna lämnat företagets ägande eller kontroll. Nedströms utsläpp indelas i sju olika kategorier:  

  • Nedströms transport och distribution
  • Bearbetning av sålda produkter
  • Användning av sålda produkter
  • Hantering av sålda produkter när de blivit uttjänta
  • Nedströms hyrda tillgångar
  • Franchiser
  • Investeringar

Sammanfattning:

Avslutningsvis är det viktigt att alla tar ansvar för vår planet och gör det man kan för att minska sina utsläpp. De nya reglerna om hållbarhetsrapportering kommer vara en dragkrok i det arbetet men det är aldrig för tidigt att börja. Alla dessa nya regler och sätt att både minska och spåra sina utsläpp kan upplevas som överväldigande. Det viktiga är att inte glömma att man inte behöver göra allt direkt eller på en och samma gång. Vårt medskick är att se över er verksamhet och gör en plan på vilka åtgärder som går att implementera redan imorgon och planera sedan hur ni successivt kan bli ännu bättre och utöka ert hållbarhetsarbete.