Blogg

Idag upphör Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att arbeta hemifrån som vi vant oss vid under pandemin.

Jag kom denna vecka att tänka på ett inlägg en kollega skrev här på bloggen i oktober 2019. Alltså en tid innan pandemin, om framtidens kontor.

Rekommendationerna om hemarbete ligger kvar till slutet av september och i nuläget räknar man inte med att den kommer flyttas fram då Folkhälsomyndigheten tror på lägre smittspridning i höst.

När man föreslår tjänster inom tenant representation, eller hyresgästrådgivning, för VD:ar, ekonomichefer och CFO:er är en inte ovanlig första respons: ”Nej tack, vi är nöjda med vår hyresnivå”.

För den som förhandlar sitt avtal med tre års mellanrum, eller ännu mer sällan, är det inte lätt att följa rätt taktisk modell för att uppnå maximal besparing. Inte heller att känna till sina rättigheter när fastighetsägaren spelar ut sina taktiska kort mot er för att höja hyror eller vill att du ska flytta från din lokal.

Restriktionerna börjar lätta och vi kan se en framtid där vi kan så sakteliga kan återgå till att arbeta på kontoret. Hemarbete antas dock fortsatt vara ett stort inslag i arbetslivet då majoriteten värdesätter sin nyvunna flexibilitet och vill fortsatt ha möjlighet att växla mellan hemmet och kontoret.

Hur löser vi arbetsgivare frågan om att få medarbetare att vilja komma tillbaka till kontoret? Är det en fråga vi behöver lösa?

De flesta fastighetsägare har hyresadministrationssystem för hantering av avier, uppsägningar, prognoser, indexuppräkningar, tilläggsavtal med mera.

Enligt den indexklausul som är standard hos fastighetsägarna, och som finns med i de flesta hyresavtal, är klausulen endast applicerbar när konsumentprisindex, KPI blir högre än föregående år.

Vi har i tidigare inlägg skrivit om hur de ökade  snitthyror som varat under en lång tid, stannade av och sjönk under våren 2020.